Efter många om och men... Amerikanskt körkort!

Gårdagens inlägg på engelska blev en succé! Min VM läste det och älskade det! Så det får väl bli lite mer sådana nu när hon anstränger sig och läser min blogg! Men idag blir det svenska då jag för tillfället inte pallar med engelska.

Dagen började då klockan 7.00 idag då min VM skulle köra iväg och hämta pojkarna hos deras pappa och jag fick då se efter Q under morgonen. Vi kollade Wiggles, åt frukost och var ute och gick/besökte lekplatsen och lekte lite Wiiiiiiiieeeee (gungor). Det började dock regna så vi traskade iväg hemåt. Mötte en brandbil på vägen och glatt vinkade både jag och Q till brandmännen. Tror de börjar känna igen mig för jag vinkar alltid på dem och de vinkar alltid glatt tillbaka och dessutom är det bara jag som är ute och går på det här stället (alla andra kör sina flotta bilar). Då jag och Q kom hem organiserade/städade jag lite bland killarnas pennor och pysselgrejer och allt vad det nu va. Vi hittade lite tatueringar, avbröt städandet för ett tag för att tatuera oss;) Jag fick en fin döskalle på handen och Q fick en fin bil och en apa. S, baby B och min VM kom hem. Vi kollade lite Harry Potter innan vi åt lunch och sen traskade vi iväg till skolan.

Idag var då dagen jag åter igen skulle försöka ta mitt amerikanska körkort, vi vet ju alla hur det gick förra gången… Jag tog med mig alla papper som jag kunde hitta med min adress på, passet, mitt SSN och sen körde jag iväg. Väl där traskade jag in, ställde mig i kö. När det väl blev min tur så lämnade jag glatt fram alla papper jag hade, helt säker på att jag hade allt jag behövde.. Inte då, man var ju såklart tvungen att ha försäkringskortet på bilen med (försäkringWHAT??) något sådant hade inte jag (vad jag visste om i alla fall) Besviken tog jag alla mina papper, traskaade ut i bilen och letade efter det förbannade kortet. Jag hittade ett försäkringskort (pustade ut) och traskade tillbaka in igen. Allting gick bra och jag fick en väntelapp, satte mig ner och väntade på min tur.

30 minuter senare var det min tur att gå upp och göra det jag skulle. Han ville ha lite information, namn och adress och liknande, jag tog ett syntest och klarade av det mycket galant! Sen var det ju det här med försäkringskortet…
Farbror: det har gått ut!
Jag: WHAT?!?!?!
Farbror: det gäller inte längre
Jag: är du säker?
Farbror: förstår du vad jag säger?
Jag: ja, jag förstår
Det hela slutade med att jag bara skulle göra det skriftliga testet idag och så skulle jag kunna komma tillbaka vilken dag som helst och göra uppkörning. Okej, det var ju bättre än ingenting, så varför inte. Jag fyllde i information, svarade på de frågor som skulle besvaras och sen gick jag vidare för att få mitt test. Fick mitt test och innan jag gick och satte mig så försäkrade jag mig om att jag hade gott om tid på mig, det vill säga att jag fick sitta hur länge jag ville.

Jag öppnade testet och var redo för att dö. Inte en chans i världen att jag skulle klara av detta. Men när jag tittade lite närmare på frågorna så skulle jag nog ändå kunna ha en chans ändå… mest troligt då amerikanarna har så otroligt dumma alternativ på svaren så att gissa var inga som helst problem, det var bara till att välja det mest självklara valet och du kan bara inte misslyckas! Lätt som en plätt. Jag satt en halvtimme med testet innan jag tog mod till mig och gick fram för att få det rättat (det stämmer, här görs testet för hand och inte på datorn!). Nervös stod jag och väntade medan gubben rättade mitt test. Han kollade på papperna och mumlade något och stod bara där och väntade på att han skulle säga att jag hade klarat mig. Han antecknade något och sa till mig att gå till nummer 14. Hade jag klarat mig då? Jaja, det var toppen! WIHO, jag hade klarat den amerikanska uppskrivningen.

Jaha då var det bara till att köra hem igen eftersom försäkringskortet hade gått ut. Svängde inom Starbucks och köpte en drink till min VM innan jag fortsatte hem. Kom hem och berättade allt, att jag klarat uppskrivningen och att försäkringskortet gått ut. Guess what! JAG HADE TAGIT FEL KORT!!! Är det inte typiskt att det ska hända just mig? Jag blir såå himla trött på mig själv ibland. Min värdmamma går ut i bilen och hämtar det kortet som jag skulle tagit med mig! Great! Jaja, det är bara till att hoppa in i bilen igen och köra iväg till DMV igen. Tror ni inte att det är samma tant som tar emot mig när jag åter igen kommer in? Jag lämnar lite ursäktande fram alla papper igen och förklarar att jag kommit med fel kort sist. Tack o hej så skickar hon mig vidare. Denna gången behöver jag dock bara vänta i max 10 minuter. Jag blir skickad till en surkärring, betalar det jag ska och går ut igen. Kör bilen till baksidan och väntar på att någon ska komma.

Till sist kommer där en människa som ska bedöma mig! Ni vet den här yttre/inre kontrollen som man måste göra i Sverige, screw that one! Blinka lite höger, blinka lite vänster, tuta och bromsa, bra då kör vi! Lätt som en plätt! Vi var tvungna att vänta lite då en annan körde före mig (ALLA kör samma runda). Medan vi väntade var det först det vanliga artighetssnacket (hej, hur mår du?)
“tack bra och du?”
“jag är okej, än så länge har ingen kört ihjäl mig”
“jag ska försöka låta bli jag med”
Sen försökte jag luska ut vad som komma skulle, det gick inte så bra då jag fick till svar: det ska du få ta reda på nu!
Och sen var vi igång. Det var egentligen bara till att kör och svänga höger, parkera intill en kant, svara på en fråga, backa runt ett hörs, svänga lite mer höger och till sist göra en enkel parkering.
“Okay, Emelie, I don’t know how I should say this to you”
Jag är lagom livrädd för vad som komma skall
“You are going to get a drivings licens today”
Jag skiner upp som en sol, “than you, thank you, thank you”
Jag traskar med honom in och sätter mig och väntar i en annan kö. Nu var det dags för att ta kort och två minuter senare hade jag mitt amerikanska körkort i handen!
Så lycklig! Äntligen är det avklarat!

Jag körde lycklig hem igen. Fick ännu ett par överraskningar när jag kom hem - paket från Sverige!! Tack mamma och pappa. Kan nu meddela att jag har ett godisförråd som räcker mest troligt ett par månader framöver! Bra där med den youghurtdoppade lakritsen Mikaela;)

Avslutade kvällen med middag med familjen och sen film med två fina vänner!

BRA DAG!


Kommentarer
Postat av: mikaela

haha :D visste inte hur mycket jag skulle ta, men det räcker väl ett tag? ;)

2011-04-26 @ 12:06:17
Postat av: Pappa john

Vad glad jag blir att du hann få kortet innan den 27. Grattis till körkortet, måste kännas skönt att det är svklarat. Kram,kram,kram

2011-04-26 @ 18:39:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0